Det finns ögonblick då Christian Kjellvander från KB:s scen springer snubblande nära jazzen, så där som Neil Young kan göra med Crazy Horse i dess mest frisläppt feedbackdränkta stunder.
Vill man kan man där se ett mognare uttryck hos artisten, men också ett mer lekfullt. Lösare i fogarna öppnar musiken för längre exkursioner i ett instrumentalt universum där det lyhörda bandet finner nya bottnar i en redan rik låtskatt.
Merparten sånger hämtas från The pitcher och senaste A village: Natural light, album där Kjellvander har renodlat sitt tonspråk.
Den atmosfäriska rocken översätts fint till livesammanhanget. Den är muskulös och öppenhjärtig, såväl i stillsammare sånger som The trip och The Valley, som i färska Staghorn sumac och Midsummer (Red dance) som bygger upp till väldiga elektriska crescendon.
Det må vara hänt att nyanserna, mellan explosionerna, stundtals smetas ut något. Men Kjellvanders konst är konsekvent och övertygar, om inte alltid i tilltal så i stor hängivelse.
Mark Andersson
M. Andersson 